Test av tålamod...
I veckan som gått har Hazel fyllt 7 år! Detta till trots är hon helt ofattbart smidig och pigg! Dona har fortfarande inte en chans att hinna med när det sätts fart ute på fälten eller i skogen. Födelsedagen firades med märgben och massa kel och klappar!
På förra söndagens lydnadskurs gick det inte perfekt med platsliggande så det har vi filat på under veckan. Det är tacksamt att öva på när hon skall få mat. Vi gör helt enkelt i ordning matskålen, ber henne att ligga, går i väg med maten (olika platser varje gång) ställer ner matskålen, efter en lite stund går vi tillbaka till henne, sätter henne upp och så får hon frikommando.
Dona har börjat testa vårt tålamod på mornarna genom att bli ett pipmongo när matte går upp för att göra sig i ordning för jobbet. Detta händer inte på helgmornar när hela familjen ligger kvar och drar sig. Gissningsvis är det lite separationsångest som går över med åldern med det är svårt att veta hur man skall hantera det. Skall man helt ignorera henne eller aktivera henne på något sätt så hon får utlopp för de negativa känslorna? Nu har vi testat båda metoderna. När vi helt ignorerar henne piper hon i evigheter men om matte kampar lite med henne innan hon går verkar ångesten släppa en aning. Vår uppfödare tipsade om Adaptil (DAP) i form av kontakt i eluttaget som vi skall prova också.
I övrigt är Dona en glad tjej som gärna hittar på bus och hyss. Favoriten är att gå och hämta våra tofflor vid bakdörren när inte tillräckligt med uppmärksamhet riktas åt hennes håll. När solen står lågt och lyser in på soffan är det få saker som kan få henne (och Hazel) att flytta på sig =)

Kommentarer
Postat av: Maria
Om ni märker att lite uppmärksamhet, ngn aktivitet från matte, är positivt då tycker jag ni ska köra på er linje, lita på det som känns rätt och bra i magen och håll er till det ett bra tag för att verkligen kunna utvärdera effekten:) Hoppas DAP gör nytta, det brukar det kunna göra på dyl småsaker.
Ha det gott!
//Maria
Trackback