Slö och långsam dobermann i värmen
Jag är oerhört tacksam för att jag ibland kan jobba hemifrån. Lite extra lyxigt är det ju när man lyckas matcha det med högsommarväder så som idag.
Jag flyttade ut hemmakontoret på altanen och så klart var doggsen med även om Hazel tyckte det det var lite väl varmt emellanåt och gick in till soffan där det var svalare. Dona hade inte den självbevarelsedriften utan har envist vistats i värmen hela dagen vilket har gjort henne synnerligen slö.
Denna ystra dam som aldrig tackar nej till en lekstund, vare sig med oss eller med Hazel har nöjt sig med att lojt lufsa omkring på tomten med omnejd och sola på altanen.
I skrivande stund har hon somnat i trädgården. Söta skruttbubbla!!
Bus med vattenslangen
Från att ha varit en riktig badkruka och en aning förskräckt vid kontakt med vatten har Dona nu börjat uppskatta mediet mer och mer. Det är roligt att se och vi filmade hennes bus när gräsmattan skulle vattnas:
"Vänner" emellan
Hazels och Donas relation är minst sagt komplicerad. När Dona först anlände hit till oss togs hon emot med största skepsism av Hazel vilket sedan dess har mynnat ut i en acceptans som ibland eskalerar i de två ytterligheterna "bästa vänner" och "ärke-nemesis'ar". Det gäller att som hundägare hänga med i svängarna och styra upp vissa situationer.
Imorse tog vi tillvara på solen och de varma vindarna och åkte till Aröd.
Hazel har vunnit kamptrasan. Dona vill väldigt gärna vara med och leka!
Fy vad orättvist att bara du skall ha den hela tiden!!
Om tråkHazel inte delar med sig kan väl jag hitta något annat skoj att förstöra, tänker Dona.
Om inte Hazel vill leka vet jag hur man får mamma att skratta jättehögt - genom att dutta henne på näsan med jordig nos - bäst att fukta läpparna!
Allt blir skojigare när husse är med och leker! Hazel ser ut som ett mumintroll
