Duktig (nästan)

 
Idag dök det upp ett för Dona nytt fenomen när hon gick lös på morgonpromenaden. En lös svart katt som spratt upp från sin plats i diket. Katten sprang iväg i full fart och Dona efter - jag skriker såklart "Dona kom hit" och hoppas på det bästa.. i samma ögonblick gömmer sig katten under/bakom en stor hög med brädor och Dona stannar då upp och lystrar för att sedan vända om och komma tillbaka! Såklart massor av beröm och godis tillsammans med ett koppel :) Lite tur att katten försvann ur sikte i rätt ögonblick men ändå ganska duktig tjej!
 
 

Röj med bästaste polarna

Mornarna har i dagarna två varit fantastiska. Idag fick vi sällskap på vår morgonpromenad av grannen och hans två colliepojkar. Ni kan tro att Dona tyckte det var skoj. Hazel struttade lite brevid och accepterade arrangemanget om herrarna höll sig på sin kant. (Hon är reserverad mot större hanar då hon blev skrämd av en oförsiktig sådan för några år sedan). 
Här är hela gänget på ängarna utanför huset som avslutning på promenaden. Från vänster´: Bullen, Dona, Hazel, Nemo (som förövrigt bara är en vecka äldre än Dona).
Full fart!
Finaste flickorna delar pinne =)
Dona och Bullen krokodilar sig lite.
 

Barmark och sur Hazel

Alldeles för långa jobbdagar till trots, igår eftermiddag kändes våren i luften om man kände efter ordentligt. Med detta och fantastiska Mlie som inspiration tog jag fram cykeln igår efter jobbet. Min egna gamla bockstyre är inte att tänka på så jag lånade Husses Brompton, även kallad "Rosa Faran".  =)
 
Dona är ju för liten för något riktigt cykeläventyr men jag ville ändå introducera "fenomenet" för henne så, jag på vinglig cykel och hon struttandes brevid, prövade ett par vändor här på vägen. Hon verkade inte ha allt för mycket emot det men det krävs nog lite mer övning så småningom =).
 
Sen tog jag på Hazel hennes sele så gav vi oss ut. Det brände gott i de obefintliga lårmusklerna och vi anpassade rundan efter faktum att ingen av oss har toppkondis :P men det kändes gott att komma ut och få jobba med H.
 
Det var ju inte så länge sedan som H löpte men hon verkar redan bli påverkad av den skendräktighet som kommer att komma. Hon surar ordentligt och matvägrar. Sedan D anlände har h ätit utan knussler men nu får vi vara nöjda om vi får i henne halv dagsranson. Vi får dessutom passa på henne för hennes tålamod med D är lika med noll. Denna godmodiga lilla dam blir nästan elak ibland. D verkar däremot inte fatta något, hon sölar på i vanlig ordning.
 
Vi har börjat en ny kurs nu. Vi snäpper upp svårighetgraden ett steg för Dona och kanske kanske blir det start i Lydnadsklass 1 under sommaren... eller hösten, haha! Vi får se....
 Världens bästa vovvar är det i alla fall!!

RSS 2.0