Hazel-Dona.blogg.se

Idag var sista tillfället på lydnadskursen på Kvibergs Hundskola. Dona gjorde hyffsat ifrån sig trots att hon varit på lite underligt humör de senaste veckorna. Sist gång på kursen var hon inte alls samarbetsvillig och det kändes lite som hon hade tankarna på annat håll och husse var inte lika intressant som vanligt. Så i veckan har vi legat ganska lågt med lydnadsövningarna och fokuserat på annat istället. 

Vi tycker allt att kursledaren är lite för generös med sina tior =) Apporten och linförigheten var verkligen inte värt det men det är så klart skoj att han tycker att hon är duktig. Vi gick även valpkursen på Kvibergs hundskola och trivs bra där även om vi inte kör samma inlärningsmetoder. Så till våren blir det kanske en viltspårkurs där också om det inte krockar med annat. 

 

I veckan som gått har Hazel fyllt 7 år! Detta till trots är hon helt ofattbart smidig och pigg! Dona har fortfarande inte en chans att hinna med när det sätts fart ute på fälten eller i skogen. Födelsedagen firades med märgben och massa kel och klappar!

 

På förra söndagens lydnadskurs gick det inte perfekt med platsliggande så det har vi filat på under veckan. Det är tacksamt att öva på när hon skall få mat. Vi gör helt enkelt i ordning matskålen, ber henne att ligga, går i väg med maten (olika platser varje gång) ställer ner matskålen, efter en lite stund går vi tillbaka till henne, sätter henne upp och så får hon frikommando.

 

Dona har börjat testa vårt tålamod på mornarna genom att bli ett pipmongo när matte går upp för att göra sig i ordning för jobbet. Detta händer inte på helgmornar när hela familjen ligger kvar och drar sig. Gissningsvis är det lite separationsångest som går över med åldern med det är svårt att veta hur man skall hantera det. Skall man helt ignorera henne eller aktivera henne på något sätt så hon får utlopp för de negativa känslorna? Nu har vi testat båda metoderna. När vi helt ignorerar henne piper hon i evigheter men om matte kampar lite med henne innan hon går verkar ångesten släppa en aning. Vår uppfödare tipsade om Adaptil (DAP) i form av kontakt i eluttaget som vi skall prova också.

 

I övrigt är Dona en glad tjej som gärna hittar på bus och hyss. Favoriten är att gå och hämta våra tofflor vid bakdörren när inte tillräckligt med uppmärksamhet riktas åt hennes håll. När solen står lågt och lyser in på soffan är det få saker som kan få henne (och Hazel) att flytta på sig =)

 

 

 

 

Imorse gal tuppen och Dona skällde ikapp, strax innan klockan 08 för att grannskapet skulle veta att det var dags att gå upp. Efter en så tidig morgon ligger hon nu återigen under täcket och sussar.

 

Nu har vi i alla fall kommit igång igen och övat lydnad ett par gånger, känns skönt! Dona är väldigt pigg och glad med mycket engagemang :)
Vi filmade återigen en kort sekvens (tyvärr dåligt ljus) när vi övar stegförflyttningar. Det är andra gången vi försökte den här övningen men Dona var snabbt med på noterna, även om det behöver finslipas såklart. Särskilt rolig är den lilla svansen som far fram och tillbaka längs golvet haha..

 

Stegförflyttningar:

 

 

Vi har inte övat så mycket som vi velat med Dona den senaste tiden på grund av veterinärbesök med mera (båda vovvarna är bättre nu iaf). Det märks ganska tydligt att hon tappar en del, men som tur är går det ganska snabbt att komma tillbaka där vi sist slutade i träningen :).

 

Lägger upp två länkar till korta videos då vi precis återupptagit övningar i självkontroll och skilja på olika ord i en följd. Inget perfekt men vi försöker så gott det går :) Särskilt när det gäller att skilja på svårare ord tycker vi att hon är supergullig, för hon stannar upp och lyssnar, testar, tar kontakt och ser om det är rätt och försöker igen.. härlig liten tjej!

 

Självkontroll:

 

Skilja på ord:

 

 

Här är man bara busig! 

 

De sista 10 dagarna har verkligen varit en pärs! Det började några dagar efter jul, då insjuknade Dona med magsjukeliknande symptom. Vår pigga och ystra lilla dam låg i princip hela dagen och bara flämtade. Framåt kvällen fick vi tid hos veterinären där hon fick vätskeersättning och specialkost. Redan dagen efter var hon lite piggare. Men dagen därpå var det Hazels tur att bli sjuk. Hon blev inte lika allmänpåverkad som Dona men symptomen var allvarligare så det blev ytterligare ett veterinärbesök. Diagnosen var att hon var mycket uttorkad med försämrade levervärden. I dagarna två fick hon droppbehandling hos veterinären. Nu är hon dock hemma igen och verkar pigg och glad. Hoppas aldrig de behöver genomlida det igen!

 

Det var nästan så att magsjukan hindrade oss från att delta i My Dog. Men efter att ha rådfrågat veterinären (som bedömde att ingen smittorisk fanns) tog vi oss ändå in tidigt på lördagsmorgonen. Hazel fick stanna hemma och kurera sig, hon hade ändå inte uppskattat arrangemanget.

 

Det var mycket intryck för lilla Dona som var riktigt tuff och orädd. Hon hade mycket glädje av buren som hon kunde krypa in i och koppla av i. Bra med alla burövningar hemma som lärt henne att tycka om den. På själva utställningen (valpklass 6-9 månader) deltog 4 valpar varav 3 stycken var kullsyskon. Dona kom på 4:e plats men det kändes som en seger för matte som var galet nervös. Men Dona uppförde sig som en liten skatt och fick ganska bra kritik. Det roligaste av allt var att träffa Donas kullsyskon med ägare, Donas uppfödare Maria och Gabrielle med superfina Cajsa (från Molecularis C-kull). Det blev massa diskussioner om valparnas härliga upptåg och jämförelser av beteenden och utveckling och en busstund för alla syskon.

 

I den nervösa stressen på lördagsmorgonen glömde vi kameran, men det blev några mobilkort.

Skönt! Nyåret med smällare och raketer gick jättebra för Dona, hur lugn som helst. Då hon skulle vara tuff och vara uppe till tolvslaget kämpade hon för att hålla sig vaken och såg lite småtrött ut från och till som på bilden nedan ;)

 

 

Morgonen därpå valde tjejen att gå upp vid 10-tiden. Helt OK tyckte vi! Men då var det full fart som gällde direkt.. Solen låg på och golven såg dammiga ut, här tog Dona omgående över städandet från Lene.