Hazel-Dona.blogg.se

Nu var det längesedan det blev ett blogginlägg och det beror på att det inte funnits något roligt att skriva om.

 

I vår lilla familj på två människor och två hundar har det blivit konflikt mellan de två senare. Konflikt på ett sätt som innebar att vi inte längre kunde garantera Donas säkerhet (eller liv).Vill verkligen inte gå in på detaljer, men allt detta har inneburit att Hazel inte bor hos oss längre. De båda vovvarna kom inte överens så vi var tvungna att välja mellan två lika vidrigt svåra val. Det som gjorde att vi gjorde det val vi gjorde var att en frivillig för att ta hand om Hazel uppenbarade sig i vår hundvakt. Så nu bor Hazel 1,5 km härifrån å vi saknar henne helt kopiöst, tur är att vi får träffa henne varje dag!  

 

Dona har tyvärr tagit lite stryk av konflikten och vi måste jobba på att öka hennes förtroende för andra hundar. Som ensamhund är hon dock en glad, tillgiven tjej som måste vara med på allt!

 

I träningen har hon varit en riktig slöis då hon varit skendräktig men nu börjar det bli lite mer bit i damen så vi hoppar på att kunna fortsätta lydnadsträning och BH-träning nu.

Jag är oerhört tacksam för att jag ibland kan jobba hemifrån. Lite extra lyxigt är det ju när man lyckas matcha det med högsommarväder så som idag.

 

Jag flyttade ut hemmakontoret på altanen och så klart var doggsen med även om Hazel tyckte det det var lite väl varmt emellanåt och gick in till soffan där det var svalare. Dona hade inte den självbevarelsedriften utan har envist vistats i värmen hela dagen vilket har gjort henne synnerligen slö.

 

Denna ystra dam som aldrig tackar nej till en lekstund, vare sig med oss eller med Hazel har nöjt sig med att lojt lufsa omkring på tomten med omnejd och sola på altanen.

 

I skrivande stund har hon somnat i trädgården. Söta skruttbubbla!!

 

 

 

Från att ha varit en riktig badkruka och en aning förskräckt vid kontakt med vatten har Dona nu börjat uppskatta mediet mer och mer. Det är roligt att se och vi filmade hennes bus när gräsmattan skulle vattnas:

 

 

Hazel har vunnit kamptrasan. Dona vill väldigt gärna vara med och leka!

 

Fy vad orättvist att bara du skall ha den hela tiden!!

 

Om tråkHazel inte delar med sig kan väl jag hitta något annat skoj att förstöra, tänker Dona.

 

Om inte Hazel vill leka vet jag hur man får mamma att skratta jättehögt - genom att dutta henne på näsan med jordig nos - bäst att fukta läpparna!

 

Allt blir skojigare när husse är med och leker! Hazel ser ut som ett mumintroll

 

 

 

 

Efter 2,5 nederbördsfria månader (typ) har regnet kommit till västkusten. Lite gött är det allt då det varit otroligt "dammigt" ute och därmed även dammigt inne =P.

 

Idag var första dagen på jobbet efter en envis förkylning så när jag kom hem hade jag längtat efter doggsen lite extra. En promenad var ett måste trots att världens bästa hundvakt, som för övrigt försåg oss med en fantastisk middag idag (ovan betonas VÄRLDENS BÄSTA hundvakt), och husse sett till att de var ordentligt rastade. Men det regnade ju...

Haaaaaaaaaaazel..... Dooooooona.....ingen av dem fattade hur bra min idee var... Hm Hazel är hyfsat välpälsad men fick ändå ett täcke, samma täcke som Dona använt och numera växt ur... Dona är inte lika välpälsad så hon fick ta på sig mitt galna syslöjdsprojekt, inspirerat av Gabrielle Svahn (http://cajsacavat.wordpress.com/) som är duktig på att sy täcken.

 

Hade tänkt lägga ut en bild på spektaklet men det verkar som om internet cencurerat den.... =P

 

Håll till godo med en rekommendation av en länk till en hemsida ägd av en kompis som är superduktig på rally: http://notascrew.rular.se/blogg.html

 

och en gammal bild =)

Lyssnar vovvarna eller bara chansar de när de "gör som vi säger"?
Jag tror det beror lite på... Hur som helst är det roligt att öva ordförståelse/aktivt lyssnande vilket så klart är viktigt i lydnad men även sätter vovvens koncentration på prov.

Hazel avböjer artigt sådana här övningar men Dona vill gärna försöka. Vi har kört lite olika upplägg, bland annat att ge kommandon (som hon normalt brukar klara av) men med ryggen åt henne. Svårighetsgraden ökade markant men hon lärde sig ganska snabbt vad som väntades av henne. Man kan även i en serie av kommandon byta ut ett av de vanligaste mot något helt oväntat tex "banan" och se om hon har erbjuder ett beteende eller om hon blir kvar i den ställningen som hon kommenderades tidigare. Andel lyckade försök i denna övning har för oss hängt på Donas motivation. Den skall liksom ligga på en lagom nivå. Tredje övningen som Husse började med igår är att ta fram två olika föremål och presentera dem vid namn för Dona. Hon skall sedan nosdutta på det föremål som Husse bestämmer. Detta tyckte Dona var svårt! Oj så hon fick klura och oj vad trött hon blev efteråt =) 

Hazel ställde i varje fall upp på en posering med "sockan" och "råttan" =)

Nu har Dona börjat löpa och med det har en redan sällsynt husefrid blivit än mer flyktig. Hazel är nyfiken och luktar väldigt mycket på Dona, som i sin tur fått extra mycket tonårsbus för sig i form av att springa iväg och busa på egen hand eller bara vara allmänt olydig.. det frestar på tålamodet :)

 

 

Idag dök det upp ett för Dona nytt fenomen när hon gick lös på morgonpromenaden. En lös svart katt som spratt upp från sin plats i diket. Katten sprang iväg i full fart och Dona efter - jag skriker såklart "Dona kom hit" och hoppas på det bästa.. i samma ögonblick gömmer sig katten under/bakom en stor hög med brädor och Dona stannar då upp och lystrar för att sedan vända om och komma tillbaka! Såklart massor av beröm och godis tillsammans med ett koppel :) Lite tur att katten försvann ur sikte i rätt ögonblick men ändå ganska duktig tjej!

 

 

Mornarna har i dagarna två varit fantastiska. Idag fick vi sällskap på vår morgonpromenad av grannen och hans två colliepojkar. Ni kan tro att Dona tyckte det var skoj. Hazel struttade lite brevid och accepterade arrangemanget om herrarna höll sig på sin kant. (Hon är reserverad mot större hanar då hon blev skrämd av en oförsiktig sådan för några år sedan). 

Alldeles för långa jobbdagar till trots, igår eftermiddag kändes våren i luften om man kände efter ordentligt. Med detta och fantastiska Mlie som inspiration tog jag fram cykeln igår efter jobbet. Min egna gamla bockstyre är inte att tänka på så jag lånade Husses Brompton, även kallad "Rosa Faran".  =)

 

Dona är ju för liten för något riktigt cykeläventyr men jag ville ändå introducera "fenomenet" för henne så, jag på vinglig cykel och hon struttandes brevid, prövade ett par vändor här på vägen. Hon verkade inte ha allt för mycket emot det men det krävs nog lite mer övning så småningom =).

 

Sen tog jag på Hazel hennes sele så gav vi oss ut. Det brände gott i de obefintliga lårmusklerna och vi anpassade rundan efter faktum att ingen av oss har toppkondis :P men det kändes gott att komma ut och få jobba med H.

 

Det var ju inte så länge sedan som H löpte men hon verkar redan bli påverkad av den skendräktighet som kommer att komma. Hon surar ordentligt och matvägrar. Sedan D anlände har h ätit utan knussler men nu får vi vara nöjda om vi får i henne halv dagsranson. Vi får dessutom passa på henne för hennes tålamod med D är lika med noll. Denna godmodiga lilla dam blir nästan elak ibland. D verkar däremot inte fatta något, hon sölar på i vanlig ordning.

 

Vi har börjat en ny kurs nu. Vi snäpper upp svårighetgraden ett steg för Dona och kanske kanske blir det start i Lydnadsklass 1 under sommaren... eller hösten, haha! Vi får se....

 Världens bästa vovvar är det i alla fall!!

Vi passade på att njuta av solen i helgen och tog oss till havet och Aröd. Det såg jättehäftigt ut när isen hade samlats i tjocka drivor längs stranden och Dona var inte sen till att undersöka :)

Filmade en sekvens när Dona försöker ta sig fram längs med strandkanten på långa vingliga ben:

 

Medans vi har varit sjuka i både influensa och magsjuka har åtminstone vovvarna hållt sig pigga och friska.

 

Pannkakan som Dona förväntansfullt jobbade för blev dessutom ögonblicket senare stulen ur matskålen av en lurandes Hazel.. stackars Dona ;)

 

 

 

Dona närmar sig 25 kilo och har fyllt 7 månader för ungefär en vecka sedan. En riktig tonårs-Dobermann med andra ord :) Hon har sedan hon var lite varit ganska försiktig av sig när hon stöter på främmande saker, det är dock något som växer bort verkar det som  - hon utvecklas alltmer till en tuffing istället haha.

 

Hemma har vi haft fullt upp med jobb, praktik och badrumsrenovering. Mindre tid till hundträning med andra ord. Det är ändå inte helt negativt för om man har ett litet uppehåll är Dona riktigt, riktigt taggad när man sätter igång igen!

Här hjälper både Hazel och Dona till med att riva gammal våtrumstapet: